Protokoll fört vid Rotaryklubbens ordinarie möte på Hedmans krog 2023-07-27
Känns det möjligen att sommaren på Hedmans krog håller på att gå mot sitt slut? Jo, kanske känns det redan om man känner efter. Ändå ska vi vara kvar här till och med torsdagen den 10 augusti. Regnet strilade ner idag och allas extratröjor, som man för säkerhets skull har med sig, drogs på. Vinden var heller inte nådig men plötsligt tittade solen fram och då med ens kom en och annan prathållare att generöst bjuda ur respektives fatabur.
etta påminde mig om en episod då min storasyster och jag i vår ungdom kom med färja från Varberg till Grenaa. Där väntade en buss som skulle guida oss runt i omgivningarna på Jylland innan färjan skulle återvända till Sverige. Guideturen var ett initiativ från rederiet så vem som helst som hade returbiljett på färjan kunde åka med.
Bland övriga passagerare fanns ett gäng om ett tiotal raggartyper från Borås. De påminde om de ökända s.k. Teddyboysarna som drog omkring i centrala London 1958 och som jag då varnades för att komma i närheten av. Boråsarna hade placerat sig längst bak och var mycket tuffa och högljudda. Där tävlade de om att spy galla över den dåvarande Erlander-ministären, systembolagets priser liksom danska busschaufförer. Strax nog kom bussen fram till en minifärja av typen ”pråm” med en stopp-läm i vardera änden. Dessa hissades manuellt upp framför hjulparen på det först ankomna fordonet respektive bakom hjulparen på det sist anlända. I det här fallet var det bussen. Busschauffören hade underhandlat med styrmannen om bussens placering på det minimala utrymmet till färja och resultatet av detta underhandlande blev att bussens hela bakre del bakom dubbelhjulboggien hängde ut i luften utanför färjan, alltså ovanför vattnet.
Boråsarna som inte lagt märke till överfarten blev snart varse att de inte hade fast mark under fötterna utan hängde i luften med klart vatten inunder sig. De tystnade betänkligt och även om de visste att jorden består av 79% vatten och resten är sådant man förankrar båtar och färjor vid fanns inget sådant i synhåll. Hugaligen så annorlunda deras ansiktsuttryck föreföll nu. Inte ett smädesont ord om danska busschaufförer kom längre över deras läppar.
Efter cirka 20 minuter blev det dags för bussen att lämna färjan och då backen uppför från vattnet var alldeles för brant för att den skulle orka upp av egen maskin kommenderade chauffören Boråsarna att stiga av och skjuta på. Åter samtliga ombord på bussen och med fast mark under fötterna på en grusig Jylländsk landsväg hör man en av Boråsarna utbrista: ” Pöjka! Nu kan I börja ljuga igen!”
När solen går i moln och vinden viner rund rotarianerna på Hedmans krog är det lätt att få viss tunghäfta. Men med solvärmen i ryggen och god mat i magen är det lika lätt för prathållarna runt borden att utbrista med Boråsaren: ”Nu kan vi fortsätta ljuget igen”.
Fjorton medlemmar och fyra gäster njöt av Niklas goda rimmade fläsk med löksås, lingon och potatis. Och den som vann vinflaskan denna vecka var Ingela Jacobsson. Grattis!
Salve
Stephan Bladh
